Nu är det höstlov. Jag har tagit ledigt från i går och resten av veckan. Härligt! Varmt och skönt ute. Det blev en skön promenad med hundarna på morgonen men dom fastnade inte på några bilder, konstigt nog. De sprang nog för fort. Naturen fastnade dock. Den stod still. Även Vänern var helt stilla i det disiga vädret.

Här är det så brant så då gäller koppel på

Verkligen höststämning 

Våra hundar får ju från och till ben. Mest märgben men ibland andra råa ben och visst, det finns alltid en risk med ben men det värsta jag varit med om var när jag skulle ge dom såna där mjuka ben som är bra för tänderna.

Ofarligt?

Jag har delat ett ben i tre delar och det är så det blir när dom får dom. De fattar tag i benet som om det vore en apportbock. Sen biter dom till och benet går av som på bilden. Den mellersta biten har sen satt sig mitt i gommen, varav hundarna i fråga fått panik och börjat riva sig med framtassarna på munnen. Naturligtvis har dom inte kommit åt benbiten utan den har suttit fast. Som väl är så har jag varje gång varit där och kunnat ingripa. Men det har inte skett utan blodvite. Sunny har varje gång varit blodig runt munnen. Nu har det hänt flera gånger så nu ger jag aldrig ett helt ben utan delar det i bitar. Det är inte helt lätt att avlägsna ett ben när de har panik. Jag undrar vad som hänt om dom varit själva hemma.

Om jag skall iväg någon gång och hundarna skall vara hemma så får dom en tuggpinne var att roa sig med. Tuggpinnarna har varit av en annan sort och det har nog gått bra eftersom jag inget märkt när jag kommit hem.

Kanske kan det ge en tankeställare i alla fall. Det har säkert inte hänt bara mig.