Nóri kan inte försvara sin Klubbmästartitel i år

Av den anledningen så åker vi inte heller till KM:et. Därför har jag i dag lämnat över vandringspriset + pärmen till Xsara i Kvänum som skall dit. Skönt att det löste sig så bra.

Så här fint vandringspris har vi haft glädje av i ett år

Ett par bilder på Nòri....

....och lite text om henne och rasen

Det är lite tråkigt med en sån här pärm som ingen mer än den som vinner priset får ta del av. Man har den hemma ett år och sen får någon annan den i ett år....vem mer får se den?

Därför visar jag här hur jag har skrivit. Nóri är ju den första som fått priset och det är väl sen upp till var och en hur man vill presentera sin hund som vunnit.

Hur som helst så önskar jag årets vinnare (vem det nu blir) ett STORT GRATTIS och så hoppas vi kunna återkomma nästa år, om inte med Nóri så i alla fall med våra whippar.

Den var vi på förra helgen

Det är inte så dramatiskt som det låter utan det är ett område i Tidaholm som heter så. Där finns Tidaholms Museum.

Vulkanön är en ö, omgiven av vatten (ja, vad annars)

Här inne kan man gå runt och se hur det var på den tiden Tändsticksfabriken fanns i Tidaholm. Intressant rundvandring. Men det var inte för den anledningen vi tagit oss dit utan det var för Eddie Meduza skull!!!

Det var en otroligt välarrangerad utställning om denna man. Det tog flera timmar att gå igenom allt och det var mycket intressant faktiskt.

Det var sista dagen vi var där men det talades om att det skall bli en permanent utställning om honom men i en något annorlunda form. Hur som helst var det mycket sevärt.

Här var gänget som var där, våra barn med respektive, lillaTindra och Ricci, som är kompis till Henrik

Efter besöket blev det en pizza i Tidaholm, innan vi for vidare till Härja, ett par mil därifrån. Där hyrde vi för drygt 30 år sen en torpstuga i några år. Nu är det ett par vänner till oss från Göteborg som hyr där. Vi åkte alltså dit och blev lite nostalgiska och så hade vi fika med och satt på "förstukvisten" och njöt i det fina vädret.

Idylliskt så det förslår

Därefter bar det iväg hemåt. Vi var såpass många personer så Tindra fick åka i vår bil för första gången. Det gillade hon. Högt och med bra utsikt. Men som litet barn hon är så somnade hon snart efter en lång dag.

Först lite bus där man skall säga "Vaaar är Tindra"?

"Dääär var Tindra"

Men snart sov hon så gott

Äntligen, äntligen....

....kan man ana att Nóri inte haltar så fort hon vilat. Har egentligen inte sett henne  halta alls på ett tag men hon har ju bara gått koppelpromenader så om vi nu skall pröva och släppa henne mer så ger det ju sig snart om det är "på riktigt" att hon är ohalt. Så himla roligt i så fall. Hoppet finns ju alltid att hon skall kunna springa som innan tåamputationen. Snart har det gått ett år sen den olycksaliga dagen som förändrade hennes liv. Hon blev ju inte opererad förrän i februari i år så det har ju bara gått knappt 8 månader och det är väl från den dan man får räkna.

Vanessa och Nóri i bustagen

Vår Klepper-TS 2

Nu har den hängt under ett tak i 25 år. Vi har väl varit ute några gånger med den, men det var när vi hade vår canadensare som vi var ute en hel del och paddlade med barnen när de var små.

Denna kanot har ett hopfällbart "skelett" och man kan packa ner den i en stor säck. Kanoten är byggd ca 1963 så den platsar väl snart på ett museum. Den är inte i bästa skick men jag hoppas ändå den går att sälja. Det får väl bli en annons på Blocket!

Så tycker jag att det är....

....att vara nere vid sjön med hundarna. En dag som i går....solen sken, det var varmt, det blåste rejält, men jag satt i lä och bara njöt av doften av naturen och höra vågskvalpet mot klipporna och hundarna var så där lugna och fina (t o m Vanessa) och verkade också njuta. Då tänker man på att snart så viner höststormarna och sen kommer den hemska vintern med snö och kyla. Hatar det! Så det gäller verkligen att passa på och ladda batterierna så fort tillfälle ges.

Hösten är fin men samtidigt vemodig tycker jag då man går mot mörkare tider. Svårt att gå ut med hundarna som man gör nu. Därför njöt jag i fulla drag för att dagen var så härlig och förhoppningsvis kommer fler såna dagar i höst.

Här går det inte att komma ut nu

Höst

Lingon finns det gott om

Blåbär är godare tycker hundarna

Vanessa roade sig själv

Blondie har vit mascara

Smilla har svarta eyeliner

Nova

Vanessa

En bit av Vanessa

Ett plus och ett minus

Det positiva är att Blondie är bättre. Hon var på alerten när det var matdags i kväll och åt lite i alla fall. Har tvingat i henne Magnussons Dietsoppa i morse och så fick hon kokt kycklingfilé och vom i kväll. Det gick ner och hon har oskså druckit vatten. Skönt om det vänt nu.

Det tråkiga är att vi inte kommer ivög till Laröd i år. Det beror på vårt läckande garagetak. Nu är det någorlunda åtgärdat med 3500 pappspik på underlagspappen. Återstår att de kommer och lägger tjärpapp en dag. Sen får vi isolera om inifrån när taket är klart. Det blir jobbigt men tvunget. Det var så mycket isolering som var blöt så det var bara att kasta. Hoppas kylan dröjer, för det är mycket som återstår.

Nästa helg är det int. LC prov utanför Göteborg (Bröndome). Har anmät 3 stycken. Kan vi inte åka båda så åker jag själv. Jag får väl sova i bilen i värsta fall!!!! Har i alla fall tagit semester på fredag.

Detta hände för två dagar sen, i tisdags, alltså

Jag gick min obligatoriska morgonrunda med whipparna innan jag skulle till jobbet. Hux flux, snabbt som ögat, så for Blondie ner i gräset med nosen och hux flux så satt där en stor, svart, hårig sork, eller vad det var, i gapet på henne. De övriga 4 i gänget ville helt plötsligt vara med och dela den delikata måltiden som sprattlade men det ville inte Blondie så hon gjorde ett par snabba kraschande tuggningar och hux flux så var den svald.

Ja, ja, det är sånt som händer, Blondie har tagit sorkar förr, så jag tänkte inte mer på saken. Dagen förflöt som vanligt och Blondie åt sin mat som vanligt senare på dagen.

Morgonen därpå ville hon inte äta alls och troligtvis var det hon som hade spytt lite på dagen. På eftermiddagen kom hon inte ens fram när det var matdags, vilket aldrig hänt tidigare. Blondie är matglad, även om hon äter lite sakta.

I morse, alltså två dagar senare så ville hon heller inte äta och hade inte heller bajsat. Jag ringde och pratade med veterinären som tyckte jag kunde avvakta men försöka få i henne något ätbart och snällt för magen. Det blev rå vom, eftersom jag hade det framme och hon tog faktiskt en tugga men sen ville hon inte ha mer. Frestade senare under dagen med fiskbullar, men nejdå, det gillades inte.

Hon bajsade pyttelite i kväll och hon tog en liten klutt vom igen. För övrigt så verkar hon pigg och går gärna med ut och går, men jag gillar inte detta riktigt.

Våra hundar är ju inte helt främmande för att äta ben (råa kycklingvingar) men då får dom äta i enrum för att det inte skall bli hetsigt.

Jag tycker hon borde klara av ett sorkskelett, det är ju inte mycket ben på ett sånt. Kanske är pälsen svårsmält? Det brukar jag ju inte ge dom precis!!

Hoppas hon löser detta och blir bra, snart är det helg och dyrt att åka akut.

Lillpluttan, hjärtegullet får inte vara dålig

Har tagit nya kort på kullen efter Silentkaze Artloving Rough "Linus" och Play A While Solstaden "Sunny"

De fyller inte år eller så men vi har lyckats samla alla och ta kort nu när de är 4½ år gamla. Börjar med de 4 pojkarna och slutar med den enda tjejen.

Belara Dark Passion Play "Dexter"

Belara Nemo "Nemo"

Belara Wishmaster "Nicke"

Belara Ocean Soul "Sigge"

Belara Sleeping Sun "Smilla"