D...som i dansk. Dags för Kim Larsen med andra ord. Först skall vi lämna våra sex hundar på hundpensionatet mellan 9 och 10 och sen åker vi direkt till Göteborg. Där skall vi fördriva dagen på bästa sätt.

Tyvärr skall det bli både regn och åska som kommer in över västkusten och sen drar upp mot Vänern. Det verkar inte kul för varken oss eller hundarna, men det är ju inget att göra åt. Får packa ner paraply och regnkläder.

Senare på eftermiddagen kommer så Helen & Henrik och Henrik & Emelie ner. De åker i samma bil. Insläppet är kl.18 men det börjar inte förrän kl. 20 och håller på till 22 ca.

Morgonen därpå skall vi hämta hundarna och jag lär hänga på låset kl. 9, det är ett som är säkert.

Återkommer i övermorgon....

På lördagskvällen på Tånga Hed så kom Vaya och hennes whippetkompis (har glömt vad hon heter)  med sina "mattar" och hälsade på i husvagnen. Det är ju inte så mycket plats att sitta på men vi var 6 i personer runt bordet och 8 hundar i vagnen. Dexters husse och matte var också där. Dexter fick dock stanna kvar i deras husvagn som stod bredvid för hur det är så är det bökigare att ta in hanar än tikar.

Så här väl fann sig Vaya tillrätta i hundbäddarna i husvagnen.

Fast jag undrar om Blondie tyckte det var lite väl trångt eftersom hon nödvändigtvis skulle ligga ovanpå sin mamma. Eller också ville hon ha det trångt. Man kan ju se det på två sätt...

Vi hade fint Oslobesök på Tånga Hed. Det var  Vaya (Belara Play Vaya Con Dios) från Playkullen. Dagen till ära så fyllde ju kullen 3 år i går. Men det blev ingen tårta för Vaya och Blondie.

Vaya kom etta i öppen klass men fick inget HP eller CK. Det var snålt på den fronten, speciellt på lördagen. Sen var Vayas lillmatte med i Barn med hund och där kom dom tvåa.

Fint besök fick vi också av Nicke (Belara Wishmaster) från sista kullen. Här står han riktigt fint utan att matte ställde upp honom. Det var verkligen roligt att träffa honom. Det är ett år sen! Han blev så otroligt glad, speciellt över att träffa sin gamla husse. Vi hade ju Nicke tills han var 4 månader och då hinner man fästa sig vid dom. Han var en sån härligt go valp och go var han fortfarande.

Här är vilda Sigge (Belara Ocean Soul). Också han från sista kullen. Han hade inte tid att stå still över huvud taget så det var nästan omöjligt att ta kort. Han var enbart jätteglad!

Här står Nemo (Belara Nemo) och blir bedömd.

Berättade tidigare om Nemo att han tagit rundbanelicens och han har inte mer än ett lopp kvar så har han förmodligen även lure coursinglicens. Duktig kille!

Nu är vi hemma igen efter Tånga Hedhelgen. Lördagens väder var mulet och regn men ingen blåst. Söndagen började bra med blandat molnigt och soligt men på dan började hotfulla moln torna upp sig och det slutade med dunder och brak precis när finalerna skulle börja. Det blev verkligen ett snöpligt slut på allt. Jag har ingen aning vem som vann eller så.

Väl hemkomna så dryper tälten av vatten och bilen har vi pallat upp så den lutar så vattnet kan rinna ut....

Återkommer i morgon med eventuella bilder.

Vill sluta med att säga GRATTIS till Playkullen som fyller 3 år i dag.

I dag var det dags att vaccinera och dra tänder.

Fejdi, Muscot och Blondie skulle ha sina vanliga sprutor som dom får varannat år. För Muscots del var det återigen dags att dra tänder. Har aldrig haft någon hund med så dåliga tänder. Hans syster Fejdi har jättebra tänder så det kan verkligen skilja på kullsyskon.

Stackars lilla gubben. I januari rök 3 tänder och i dag 6 tänder till. Men jag räknade och det finns 25 kvar!

Fejdi och Blondie stod tålmodigt och väntade och var nog glada att dom slapp ligga på bordet.

Hemma fick Smilla sig en genomgång med tandborsten. Där finns ännu inget att skrapa bort och jag hoppas med idog tandborstning att det inte heller skall bli något.

Belara Nemo har tagit licens på rundbana.  Ett stort grattis till hans flitiga husse och matte som låter honom göra så mycket roligt. Viltspår, rundbana, lure coursing, utställning och sist men inte minst att bara få vara en mysig familjehund.

Ja, det kanske man skulle behöva göra för att bli bra placerad.

I detta fallet är det Smilla som fått syn på en "kyrktupp" på taket och hon kunde inte släppa blicken från den så jag fick hela tiden ta tag i hennes huvud så att hon skulle stå rakt. Det hela såg ganska lustigt ut kan man säga.

Här vill jag bara testa att ta kort genom nätet till voljären.

Vår sångparakithane.

En av kanariefåglarna.

Det gick ju ganska bra att ta kort så. Inte kan man se att det är ett nät mellan fågeln och kameralinsen, men det gäller att hålla kameran alldeles intill. Inte så lätt om fåglarna är lite skygga.