Vintern håller ett stadigt grepp om oss. Det var "bara" 8 minus i förmiddags. Nästan så man vant sig, men bara nästan!

Inte direkt badvänligt

Klockan 3 och snart mörkt

Avslutar med en bild på ett av Helens marsvin, killen Chad, som gärna ligger på rygg för att bli kliad på magen. "Sicken goding"

Nu är det bara två dar kvar på jobbet innan julledigheten. Skall bli väldigt skönt men just nu känns det mycket att göra. Måste göra mer julköttbullar. Det blev bara 50 sist och det räcker inte långt. Skinkan skall in i ugnen. Gör den alltid som tjälknöl så det tar lite tid. Granen är precis färdigklädd. En dag för sent. Brukar alltid vara klädd och klar till Helens födelsedag som ju var i går. Trots att hon inte bor hemma sen många år så har det blivit tradition att den skall stå "grön och grann i stugan" till hennes dag.

Fyra vovvar har i dag sprungit i 4 km/timmen på bandet och i dag var det Sunny som sprang bäst! Där ser man. De springer bara ett par minuter åt gången än så länge. 4 km är ju inte fort men dom travade i alla fall. Undrar hur fort det är egentligen. När man går själv så går man väl ungefär 5 km per timme, eller? Har för mig att man hinner såpass långt på en timme. Kan det stämma tro?

Hu, så kallt. Minus 15 grader på förmiddagen.

Det blev vintertäcken på och ½ timmes promenad bara. Lite köldkramp här och var. Vackert ute förstås men jag längtar till mildväder, det kan inte hjälpas. Kände mig som en Michelingubbe i alla kläder!

Har provat löpbandet igen på alla utom Muscot och Fejdi. Smilla ville gå flera gånger och det fick hon. Det startar på 1 km/timmen och kan gå upp till 12. Just nu går dom på 2½ km/timme. Det är nånting mellan skritt och kort trav.  Inte fort precis men jag vill inte forcera. Än handlar det bara om att vilja och våga och tycka det är skoj förhoppningsvis. Sunny är tveksam men det skall vi nog ändra på! Med en godbit framför nosen så finns det ju i alla fall en anledning till att göra detta.

Nu skall jag titta på reprisen på Bonde söker fru sen är det kalasdags igen. Hundarna får stanna hemma, det är så mycket småbarn där med alla som kommer och det blir ganska livat då så de har det bättre hemma. Det blir inte mer än 4 timmar i alla fall och mat har dom fått innan så det är bara att sussa gott tills vi är hemma igen. Är aldrig några problem att lämna dom, förutom Smilla då ibland som kan "plocka lite" i t.ex prisrosetter som hänger lite lågt. Det hinner aldrig bli fullt för det försvinner alltid någon lite då och då. Ja, ja, är det inte värre saker så...

Såna där olater brukar försvinna vid 2 årsåldern ungefär och det är 1 månad kvar!!!

I dag har vi firat Emelie, Tindras mamma, som i dagarna fyller år. Men som vanligt drog ju Tindra till sig den mesta uppmärksamheten och jag kunde inte låta kameran ligga overksam.

Glad i gröt!

I morgon skall vi på kalas igen men då är det Helen som fyller år.

Nu har dom provat på! Började med Muscot för säkerhets skull!!!

Jo, ifall han tyckte det var väldigt otäckt så gjorde det ju inte så mycket för då kan han få slippa. Det är ju i första hand avsett för de yngre. Men alla 6 fick som sagt prova. Muscot såg så rolig ut för han rörde först bara på frambenen och bakbenen stod stilla men till slut blev han som en lång tax så han blev tvungen att "tänka till" lite och det är inte hans starkaste sida!!!

Här får Försiktiga Blondie prova och det går med lite lock och pock. Har godis i handen därför finns det fler intressenter, alltså inte i första hand för att få lov att prova, utan för att få lov att äta.

Sunnys tur, men Blondie vill gärna ha godiset

Här står bandet stilla och det piper 3 gånger precis innan det startar och det tyckte Sunny var lite läskigt!

Såja, nu är även Sunny på gående tass, med lite draghjälp!

Här går även Smilla i sakta mak

Ja, trägen vinner och hundarna har ju egentligen ingen aning om vad som förväntas av dom så det är inte så konstigt att de inte riktigt vet. Men det kommer, var så säker.

Detta diplom damp ner i brevlådan i går. Trevligt, nu har vi 4 sådana. Man vill sätta upp dom men det fattas väggar. Skulle behöva köpa lite väggar!

Äntligen har pappa fått besked om en lägenhet på Särskilt boende. Vi har väntat 3½ månad och i går ringde biståndsbedömaren och sa att det fanns en lägenhet ledig från 27 december. Det blir på Fredslund, någon mil norr om Mariestad. Den skall bara tapetseras först.

I dag var Claes-Göran och jag där och kollade och tackade ja. Pappa var inte med men han är glad över vad han får. Ringde och berättade och han lät riktigt uppåt. Inte minst över att få maten lagad i samma hus, där man känner matdoft och får gemenskap vid ätandet. Som det är nu så får han hem mat för 3 dagar i rad. Tänk, att behöva äta potatis som kokades för minst 3 dagar sen och sen blivit uppvärmd. Finns det något äckligare! Han kan nästan inte äta den. Den kväljer honom. Jag förstår, skulle inte vilja ha den själv.

Så nu ser vi fram mot denna flytt. Den blir ju enkel för det är inte mycket han kan ta med. Det är ju bara ett stort rum med stor toa och klädkammare och så är det spis och kyl i ett hörne.

Värre och jobbigare blir det att ta hand om allt annat i lägenheten. Han har haft 4 rum och kök och det är massor av möbler och jag vet inte vad. Sen är det så otroligt mycket grejer som han gjort själv som man bara inte kan göra sig av med. Får försöka dela upp så mycket som möjligt till Helen och Henrik, själv har jag ju inga syskon så allt är ju mitt, på gott och ont.

Eller skall man kalla det barnbarnvakt. Hur som helst så har liten Tindra, snart 5 månader, varit här ett par timmar och då hinner man inte så mycket annat. Hon är så mysig så. Fast inte alltid glad men det hör ju till.

Här är hon mätt och belåten. Nu äter hon annat än mammas mjölk. Potatis och palsternacka i puréform är en favorit!

Nu har hundarna bekantat sig med löpbandet genom att stå på det i avstängt läga och äta godis!

Glömde säga att det går att fälla upp så här käckt när det inte används så då tar det minimal plats. Har inte haft tid i dag att testa mer.