...om rönnbären. Men både hundarna och de vilda fåglarna gillar rönnbär sen vet jag inte om de är sura eller söta.

Ser ut som blodprickig snö under rönnen

I dag blev det en kort promenad i kylan innan vi skulle iväg till pappas lägenhet (den gamla) och röja. Båda våra barn med respektive kommer dit och så skall vi gå igenom vad vi vill ha och inte ha.

I dag kom Dexter med husse och matte hit. Vi hann med en promenad i kylan ner till sjön innan mörkret föll. Kallt var det, brrrr....

Tillbaka i stugvärmen blev det kaffe och Dexter blev överlycklig över att få gå runt bland tjejerna men han uppvaktade även Muscot som fann sig i sin lott...

Kollar lite bara hur mamma luktar...

Propellern igång...

Nu var det roliga slut och en kall bil väntar...

Innan hemfärd fick Dexter prova på att springa på löpbandet och det gick alldeles utmärkt.

Här löps det nu i 10 minuter åt gången och mätaren visar 5 km i timmen men de springer i ganska snabb trav så jag tror inte den siffran stämmer. Man får ju gå efter hur fort dom springer och det är ju inte meningen att de skall springa som flåbusar utan det skall kännas bra för dom. Det märker man när det blir ett bra flyt.

Vill önska alla vänner ett Gott Nytt 2010. Skulle önska alla ett gott slut i går men valde att inte ens sitta vid datorn igår.

I dag fyller min blogg 1 år! Det har varit kul att ha en blogg.

Nyårskvällen/natten avlöpte lugnt och städat och det var inte många smällare som hördes. Ovanligt tyst i år och det tackar vi för. Åtminstone för Muscots del. Hade gjort iordning en bur till honom som jag sprejade i med D. A. P. och så fick han ligga där ett par timmar.

Vi var ute en långpromenad vid 18-tiden och gick i skogen. Snön gör ju att man kan gå där det annars råder kolmörker. Fantastisk känsla faktiskt att gå vid den tiden i djupa skogen. Mycket vilt visserligen men inga hundar är ju lösa då. Tänkte att då blir dom rastade ordentligt och mycket riktigt så vid sista rundan 22.30 så gjorde inte Muscot något för det hade ju smällt ett par gånger och då kan man inte kissa mer enligt Mussekotten. Alltså höll han sig från 6 på kvällen till 9 på morgonen då vi vaknade!!! Hundarna var så lugna och sov dom med men då var Muscot kissenödig. Han var tvungen att gå ut innan han åt. Annars äter dom först av allt.

I dag blev den en timmes runda i nysnö och 8 minus. Svårt att se isfläckarna när det ligger snö ovanpå. Jobbigt!!

Om ett par timmar kommer Smillas bror Dexter hit på en kopp kaffe. Ja, alltså husse och matte får kaffe och Dexter får leka lite.

Denna är så bra, måste ta den en gång till...

Har man ingen mössa så blir man förkyld....

....är man förkyld så blir man troligen hes....

....är man hes så måste man viska....

....den som viskar den ljuger....

....ljuger man så åker man i fängelse....

....åker man i fängelse börjar man troligen knarka....

....knarkar man så dör man....

....så glöm för all del inte mössan.

Ha det skönt i vinterkylan med både mössa och vantar.

8 minuter mer dagsljus på 8 dagar. Ja, det är vad dagarna blir längre. 2 minuter på morgonen och 6 minuter på kvällen har det blivit ljusare sen vintersolståndet som var för 8 dagar sen. Så 1 minut per dag. Det låter inte mycket men på 1 månad så är det ca ½ timme och det lär ju märkas. Visst är det härligt!

Har hälsat på hos pappa i dag. Han blev naturligtvis väldigt glad för besöket och han verkar trivas i nya boendet. Första dagen fick han sitta bredvid en gammal kvinna i rullstol som heter Britta. Hon var också talför och det har blivit en del prat dem emellan. Det är roligt för pappa behöver prata. Det är han i alla fall bra på!

Brittas son hade också blivit glad för att mamman fått någon att prata med. Hon har bott på hemmet i 3 år och trivs väldigt bra och det känns ju skönt. Hoppas pappa slipper bo där i 3 år men att den tiden det blir skall bli så bra som möjligt. I morgon blir det en heldag i lägenheten för ytterligare röj. Hundarna får följa med dit nu så man slipper bekymra sig över att de blir ensamma så länge. Frågade förresten om man fick ta med någon hund till hemmet och det skulle gå bra sa dom. Kanske var någon personal lite hundrädd men dom behöver ju inte klappa hunden så framöver kommer någon av dom att få följa med. Då blir nog pappa glad, för han gillar våra hundar.

29 december 2008 tog vi bort vår älskade Jemmi (Play A While Pearl Jam)

Om 3 dagar skulle hon fyllt 12 år. Men ödet ville annat. Trots det ser man tillbaka på många fina stunder med en härlig hund. Hon var ju vår första whippettik och hon fick två kullar, varav vi ju har 3 stycken här hemma. Fejdi, Muscot och Nova. I Nova ser man mycket av Jemmi (förutom öronen!)

Har gjort en liten bildkavalkad på Jemmi i olika åldrar. Några av bilderna har tidigare visats och är lite oskarpa då de är scannade från foto, men det struntar jag i...

Så här gillade hon att sitta när det var kallt och hon var liten bebis. Varmt och gott skulle det vara.

Ungdomsbild med fin ram och allt.

2003 och Jemmi är 5 år.

Lite till åren

Sista bilden. Här var hon inte pigg. Lilla hjärtat. Tänk vad ett år går fort. Jag tycker inte det var längesen vi åkte in till veterinären med tårfyllda ögon. Usch, jag har gjort det så många gånger men det blir inte lättare för det. Nästan värre ju äldre man blir faktiskt.

I dag har vi börjat flytta pappas grejer. Inte är det mycket han kan ta med sig och hjälp hade vi av Helen och Henrik med att flytta så jag förstår inte att vi är så trötta i kväll. Det är psykiskt påfrestande tror jag, mer än fysisikt i alla fall. I morgon skall pappa själv flytta in för nu är rummet möblerat så han skall känna sig lite hemma förhoppningsvis.

Det är efter detta som det riktiga jobbet börjar med att röja i lägenheten. Slängas, sparas, skänkas, säljas, ja det gäller att dela upp allt i rätt fack. Men det får ta den tiden det tar. Sen skall lägenheten säljas. Tur att man är ledig några dar för annars hade det varit ännu jobbigare att åka direkt från jobbet och till lägenheten.

Synd bara om hundarna för de får vara ensamma hemma. I dag blev det nästan 5 timmar och det är dom verkligen inte vana vid. Men det var lugnt när vi kom hem, fast dom blev rätt vilda av glädje när vi kom så klart. I morgon blir det nog lika länge tyvärr men sen gör vi nog så att vi åker olika dagar till lägenheten. Pappa har en "hel verkstad" i ett av rummen och den befattar jag mig inte med. Det får bli karlgöra. Sen är det nästan inte gjort något med mammas grejer och hon gick ju bort för två år sen!!!

Just nu sitter vi egentligen och tittar på TV i 2:an. Det är en film som heter "Naturens gång" av Nina Hedenius. Jag känner igen den och har sett den förut, men den är verkligen väl värd att tittas på igen. Den varar nästan i två timmar och ingen säger något under tiden. Ingen actionrulle direkt. Men helt underbara bilder på hästar, kor, getter, får och hundar. Såna filmer gillar jag!

Fast ögonlocken trillar lätt ner i kväll även om filmen är sevärd.

Efter rundan i dag så blev det en "extrarunda" på bandet.

Så fort jag fäller ner löpbandet så kommer Smilla och ställer sig där.

Springa får hon dock göra fastbunden för säkerhets skull

Blondies tur. Hon kommer glatt och ställer sig på tur.

Sunny. Hon kommer inte självmant. Henne får man hämta.

Tycker dom har vant sig fort vid bandet. Kör i 5 minutersintervaller i 6 km i timmen. Dom får trava rejält fort i den hastigheten. Konstigt nog, för 6 km i timmen låter ju hur sakta som helst, fattar inte det!