I dag fick det bli en koppelpromenad med whipparna. Är så himla trött på all snö i skogen så jag bestämde mig för att gå landsvägen fram. Plogad men varken sandad eller saltad. Inte alltid så trevligt att gå så med tanke på trafiken men det kom nog inte mer än åtta bilar under 1½ timme! De körde sakta och hänsynsfullt.

Gick till Österäng. Väl där hade jag samma väg att gå tillbaka. Det blev en rejäl tur och det kändes skönt att kunna gå någotsånär obehindrat.

Smilla har hittat nypon och de andra var inte sena att börja käka de med.

Hoppsan....vart tog nyponet vägen?

Nova, Blondie, Sunny och Smilla

Konstigt att man aldrig kan få dom att stå fint, stilla och titta i kameran!

Detta har jag skrivit om tidigare i min Dagbok som jag hade på hemsidan. Det var innan bloggens tid.

Jag måste berätta om när vi (instruktörer och -assistenter) på Götene Brukshundklubb gjorde en resa till Kolmårdens djurpark för att enbart hälsa på inne hos vargarna. Det är bra många år sen men  det var en sån stark upplevelse så det känns som det var nyss och jag skulle gärna göra om det.

Jag har alltid vurmat för vargar och tycker att vi skall ha en stark och frisk vargstam i Sverige.

Här fick vi i alla fall stifta bekantskap med 4 flaskuppfödda hanar från samma kull och de var 7 år gamla. Ledarhanen hette Devil. Det är han som är rosa på nosen. Alla 4 stod bredvid varann vid grinden när vi kom, men ju närmare vi kom så flyttade de med lägre rang sig längre bort och när vi var framme var det bara ledaren Devil som tog emot oss.

Vi hade med oss en vargskötare som berättade att vi inte fick hälsa på någon av de lägre stående förrän Devil accepterat att de fick komma fram. I annat fall skulle de åka på "stryk" av sin ledare. Så vi lydde!

Det var en härlig känsla att få titta in i dessa gula ögon och känna en kall vargnos i ansiktet. Att sen få sticka händerna i deras sträva pälsar var fantastiskt. Detta var i november (vilket år det nu var!) så de hade bra mycket päls. Så keliga de var. Precis som våra egna hundar gillade de att bli kliade på magen.

Deras hägn har jag för mig var 18000 kvadratmeter stort och väldigt kuperat. Vi gick utefter stigarna i hägnet och vargflocken följde med oss i bakgrunden. Det var pirrande härligt! Jag undrar hur det skulle vara att möta en vild varg i verkligheten. Nog skulle det också pirra men på ett annat sätt förmodligen.

Inför hemresan sen så bestämde vi oss för att inte tvätta våra händer utan vi skulle se hur våra hundar reagerade på lukten men det konstiga var att de reagerade inte alls! Har man varit hemma hos någon med hund så blir man ju grundligt genomgången men här fanns ingen reaktion alls, konstigt tycker jag.

Är vargen luktlös?

Inne i hägnet

Devil, ledarvargen

Gott att bli kliad på magen

Sniff, sniff

Bilderna är inte av någon bra kvalitet för de är scannade från vanliga papperskort.

För många år sen var jag medlem i en förening som värnade om vargarnas existens. Den hette Varggruppen. Den upphörde så småningom som självständig förening och ingick i stället i föreningen Våra Rovdjur.

När jag ändå är inne på rovdjur så har jag några tavlor som jag gillar väldigt mycket och har ovanför soffan i vardagsrummet och det är våra 4 stora rovdjur.

Björn, varg, lo och järv.

Ibland uppskattar man fredagar mer än vanligt. Denna veckan har varit lite jobbig med all snö, blåst och kyla. I dag var det -9 och det är inget vidare i synnerhet inte då det dessutom blåste. Småfåglarna har det inte lätt när det blir vinter och vi matar gärna med talgbollar och nu har vi satt upp ett nytt fågelbord.

Här sitter pilfinkarna och får både mat och lä. Detta fågelbord, eller -hus kan sommartid enkelt göras om till en fågelholk.

Fullt av pilfinkar även på marken. I dag såg jag två domherrar på väg hem från jobbet. Det är inte ofta dom syns.

En grönsiska på staketet. Dessa tre bilder är tagna genom köksfönstret (3-glas) så de blev inte helt bra men det får duga. Hade jag gått ut så hade det inte funnits några fåglar att ta på.

En som också har ett ornitologiskt intresse är förstås Nóri. Hon trodde nog hon kunde komma närmre fåglarna för helt plötsligt så satt hon bara på stolen! Ja, hon är påhittig den "lilla" damen.

Är redan trött på snö, kyla och blåst och längtar till sommaren.

Härligt

Sunny för två år sen

Dessa längtar man dock INTE efter.

En sån inköptes på utställningen i går. Har länge sneglat på den typen av sovplats till hundarna. De älskar ju att krypa in i saker och ting och detta borde vara något som dom uppskattar.

Fins ju i många färger men jag gillar ju blått. Om hundarna gillar det har jag inte frågat.

Blondie var inte sen att prova den goa bädden. Den är bra att ha både i en kall bil eller i husvagnen eller var som helst där hundarna ligger.

Där försvann hon!

Man kan hitta fler sådan här på www.snugglebag.se Det var där jag köpte min.

I går på Vinthundklubbens utställning i Axevalla fick Nóri sitt första cert.

Det var första utställningen i juniorklass för hennes del.

Fin va?

Så här nöjd blir man av ett sånt fint pris!

Underbart....milt, disigt och grått. Såna dagar gillar jag! Naturen ändrar verkligen skepnad efter hur vädret är men ändå är det så vackert.

I dag finns ingen horisont

Lite inslag av gröna toner på slutet. En timme i skogen med lösa hundar, det gillade dom. Det gick bra att springa även med täcke på. Det regnade när vi gick hemifrån men sen upphörde det. Fick tvätta både Nova, Smilla och täcken när jag kom hem för de hade rullat sig i nåt mumsigt....

I eftermiddag skall vi på 12-årskalas i Hassle. Barnbarnet Jessica fyller år i dag. Vi skall dit och äta mat.....underbart att sätta sig vid dukat bord. Det är man inte bortskämd med precis.

När vi var hos Yvonne och Thomas i helgen så var det inte bara gubbarna som gjorde nytta. Vi (läs Yvonne) gjorde nya halsband till hundarna, i samma färger som de hade innan.

De slits ut faktiskt då de används varje dag året om.

Nóri fick ett täcke i dubbelt fleece som Yvonne sytt till henne tidigare.

Vet inte om hon ser helt bekväm ut med täcket men det kommer säkert till pass om hon skall ligga i en kall bil eller ställas i ett kallt ridhus eller så. Hon tillhör ju inte precis den typen av vinthund som fryser.

På väg till Brålanda åkte vi till Husvagns Svensson i Lidköping och köpte en ljusslinga som vi skulle ha utefter voljären.

Den satte vi upp nu i eftermiddag och den lyser upp riktigt fint.

10 månader har lilla damen lite drygt blivit. Hon är stor så golvet lutar!

Sen undrar jag om hon passar bäst i gulgröna....

....eller blågröna ögon????

Oavsett ögonfärg så har "jaguaren" varit framme igen och dissekerat min hibiskus. Undrar just när hon växer ifrån sånt. Det sker väldigt TYST så det är nästan omöjligt att komma på henne, speciellt som det sker på övervåningen. Ja, ja hon behöver ju inte vara där uppe men de andra ligger ju gärna där så det vore synd om hon inte fick vara med.