Veterinären ringde i dag med lite dystra nyheter. Det enda positiva var att hon ätit. För övrigt så var hon lika blek och hon hade sämre blodvärden. Det var allvarligt att inget hänt på bättringsfronten. Visserligen kunde det ta lite tid att svara på kortisonet eftersom hon var så nersatt så vi ger inte upp än. Problemet är väl att det även på henne är immunologiskt och det är då ingen idé att ge blod eftersom immunsystemet angriper blodkropparna. Hon skulle nu få dubbel dos kortison, 4 mg/kg i stället för 2. Hon går ut och kissar och sen tillbaka men bara för att sova. Det har inte gått att ta avföringsprov då det inte funnits något att ta....jaa, jag vet inte vad jag skall säga om detta, men roligt är det inte!!!

Dessutom skall vi iväg i morgon och ha roligt!!! Det är vår årliga resa till Falkenberg som stundar i helgen. På fredag kväll skall vi på revyn på Vallarnas friluftsteater men våra vänner. Inte så inspirerande med tanke på Fejdi som ligger och kämpar för sitt liv, men samtidigt vill man inte ställa in resan när man betalt biljetter och allt. Man gör ju ändå ingen nytta för Fejdis del genom att vara hemma men lusten att gå på revy har liksom ramlat bort. Veterinären vet att vi är borta och skulle det vara så att hon måste tas bort så vill jag helst vara med. Annars får det ske utan mej om det blir akut. Jag har en gång för alla bestämt att jag alltid skall vara med i det ögonblicket när någon av våra hundar måste avlivas och det har jag hållit så här långt. Hur som helst om hon mot förmodan skulle bli bättre så blir hon med all sannorlikhet kvar över helgen på djursjukhuset. Man känner ju att hon är i god vård.

I morgon skall vi först hälsa på min kusin utanför Svenljunga (hon som blev änka för några veckor sen) och sen bär det av till Falkenberg som sagt, så nu blir det inget bloggande förrän på lördag kväll. Vi får åka med vår decimerade flock. Här hemma är det som vanligt sonen som ställer upp med fågelpassning och vattning, tur att han finns!