Så kanske man kan beskriva att flytta till ett äldreboende.

Det är vad min pappa kommer att göra förhoppningsvis. Han har äntligen insett att han inte klarar av att bo i fyra rum och kök och knappt inget se. Det har suttit långt inne men häromdan bad han mig ringa och kolla upp om det kan finnas plats någonstans.

Vi har länge tyckt att han borde flytta. När mamma dog för snart två år sen så har det gått utför med pappa. För det första var dom gifta i över 60 år och då är det svårt att bli ensam och sen när både hörsel och syn försämrats betänkligt så finns det inte mycket att se fram emot. Han har den senaste tiden fått mycket hjälp, dels med påklädning och frukost på morgonen och sen att värma maten som dom kommer med tre gånger i veckan. Usch säger jag, att behöva äta sån mat. Hur goda är dom potatisarna som legat inplastade i flera dagar och sen skall värmas. Den biten blir ju mycket bättre med ett särskilt boende för då är ju maten i alla fall tillagad samma dag (tror jag i alla fall).

Ändå har han på något sätt klarat sig för han går ju ut och går själv, även om det går med små tomtesteg, men han kan omgivningarna efter snart åtta år i samma lägenhet.  Fast man fasar ju för när den första halkan kommer.

Nu på onsdag skall vi alltså träffa biståndshandläggaren och diskutera det framtida boendet. Hoppas inte det är alltför lång väntetid.

Det kommer att bli väldigt mycket jobb med att röja hans lägenhet för där finns allt. En hel verkstad i ett rum, mammas skivsamling som fortfarande finns kvar. Över 700 LP skivor med klassisk musik och alla operor som finns, tror jag...puh...

Fotografier och album innehållande ett helt liv, kameror, kamerautrustning, förstoringsapparat, kläder, massor av möbler....blir trött bara jag tänker på det. Dessutom är det en del jag vill behålla men var skall jag göra av det???

Ett hus på landet kanske....med många uthus....

 

margus

8 september 2009 21:56

Men, va' skönt att han äntligen insett att flytt är det bästa. Hoppas det går fort och att han får många år med bekvämlighet. Det är han värd, så som han kämpat på själv.
Vet alltför väl hur jobbigt det är med röjning. Det var ju ett drygt år sen pappa gick bort. Hoppas allt går bra nu.

http://margus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försökte ladda upp 5 bilder, men det blev bara en. Får duga så länge.   10 grader varmt idag. Bilden är från Henriksberg, en lugn och stilla dag ...

Hemsidan www.belara.net Nu i början av mars så upphör både Belaras Hundhantverk och kennel Belara. Då Claes-Göran gått bort så existerar inte firman längre och på kennelsidan händer inget nytt. Inga nya hundar, inga valpar, ingenting....Att då beta...

Skottdagen idag     Sista dagen att jaga hjort med hund, ja inte bara hjort så klart men det är dom som behöver jagas här. Undrar just hur många dom skjutit denna säsongen. Alltför få med tanke på att det kryllar av dom... ...

Eftersom det är första inlägget för i år säger jag GOTT NYTT ÅR   Ja, detta året har ju varit tufft kan man säga. Ja ända sen jul faktiskt. Det var då jag blev ensam efter att ha firat 54 jular ihop. Tur man har barna som stöd och stöttning oc...

En elak cancer i tarm och lever  Han blev bara 75 år     ...