Har i dag kl. 7.20 varit med Sunny, Blondie och Smilla på Tassrelax i Skara.

Nu är det hög tid att köra igång konditionsträningen. När det är simning på egen tass så innebär det att jag själv låter hundarna simma utan hjälp av Christin som har "simmet". Det blir lite billigare då. Köpte ett 5-kort och så får alla tre dela på det. Det blir 40 minuter fördelat på tre hundar. Nu i början räcker det gott och väl. Har dom simmat i 10 minuter så har dom både blivit varma och fått upp flåset. I dag var det fel på termostaten i vattnet så det var 31 grader varmt. Underbart, det var nästan så man själv skulle velat simma med hundarna. Normalt så är det 22-24 grader i vattnet.

Så här ser bassängen ut. Den är 6-kantig och är väl ca 4x4 eller 5x5 meter.

Nästa gång skall Christin gå igenom hundarna och känna över deras muskulatur och se så det inte är några "konstigheter" med dom. Hon kanske hittar något extra ben eller så på någon hund....nej skämt åsido....

Här slickar Smilla sin blöta lekamen medan  Christins aussie håller ett vakande öga på alla brudarna som han gärna ville hälsa på.

Fick inte tagit något kort när de simmade eftersom jag var upptagen själv att hålla koll på dom men det blir en annan gång. För Smillas del var det första gången så hon fick ha flytväst. Hon tyckte det var lite läskigt, men hon är ganska kaxig när de andra ligger i plurret. Hon vänjer sig snart. Redan på onsdag nästa vecka skall vi dit igen då har vi en tid efter jobbet inte innan jobbet. Det blev till att gå upp med tuppen i dag. Massor av snö hade det kommit också men det mesta är borta nu i kväll.

Fejdis veterinär ringde i dag. Efter samråd med "experten" tyckte båda att hon skulle fortsätta med cortison. Hon har ju så att säga blivit bra av det. Men vi skall ändå prova att ge 1/4 tablett varannan dag i stället för varje. Går det bra så kör vi ett halvår framåt, går det inte så får det bli 1/4 tablett varje dag som hon hittills har fått. Fejdi är hur pigg och glad som helst, så det känns väldigt skönt. Båda åkommorna har ju blivit "bra" av cortisonet så det är inte så mycket att orda om egentligen. Det märks så fort på Fejdi om hon inte mår bra. Det syns i dom kloka ögonen om inte annat.

I dag har Smilla och jag varit på brukshundsklubben. Hade bestämt träff med Britt som har korthårscollie (hade tidigare greyhound) och så har hon just nu sin dotters whippet, James. Han kommer från Smaragdens kennel och är 1 år.

Här är Götene Brukshundsklubb, Furumossen. Där träffades vi för att ta en promenad med hundarna. Jag hade ju som omväxling bara en hund med mig och det var skönt och lättvindigt medan Britt hade tre. Det är inte ofta man går ut med bara en av hundarna, tyvärr. Det borde vara oftare.

Ursäkta Britt att jag kapat ditt huvud, det var inte meningen men man blir så fokuserad på hundarna när man skall ta kort. Smilla sitter längst fram och James står och tycker det är lite kallt. Colliena Malte och Myra sitter fint och vill nog ha godis! Nästa gång skall vi träffas hemma hos oss och ta en promenad med alla hundarna och då är det förhoppningsvis varmt ute. Det är inte så roligt att ta whippetbilder när kylan är påtaglig.

Förresten så skall Smilla och jag gå kurs här till våren på Götene Brukshundsklubb. Det skall blir roligt. Det var längesen jag gick kurs med någon hund.

Man kan läsa mer om James på bloggen Om Sara & James som finns bland mina länkar. Eller så kan man läsa om James då och då på Britts Hemsida som också finns bland mina länkar.

Till helgen blir det lure coursingträning. Hoppas inte det blir inställt p g a dåligt väder. Förra gången skulle det vara i Nossebro men nu är det ända borta i Kode några mil norr om Göteborg. Väldigt långt bort känns det som. Vi får fundera på om vi skall åka eller om jag skall åka själv med bara Smilla. Det är ju mest hon som behöver komma igång. Hon blir ju 15 månader den 23 april och hon har bara provat på att springa några gånger i höstas när hon var för liten egentligen. Så det är verkligen dags nu om hon skall få licens till denna sommaren, så de´ är väl bar´ å åk...

I dag halkade vi ner till Vänern för att kolla isläget. Det bättrar sig kan man säga. Vi släppte alla 24 tassarna lösa och det var uppskattat.

Här undersöker Smilla om det finns något intressant att lukta på. Uppe på land fanns det i alla fall såna där svarta tryfflar som jag tidigare berättat om. Hundarna är galna i dom och gräver och käkar upp dom.

Sunny och Smilla ute på isen men det är alldeles grunt där så det var ingen fara. Skönt med öppet vatten.

I dag valde jag att gå på landsvägen med hundarna. I nästan 1½ timme traskade vi på en enformig väg.

Raksträcka så långt ögat kan se. Längst bort skulle vi. Inte världens roligaste väg men man kunde ju passa på och titta efter vårtecken i dikeskanten, fast jag hittade inga.

Alternativa vägar att gå på ser just nu ut så här. Inte inbjudande precis. Föredrar att gå säkert. Inte många bilar passerade heller så det var rätt lugnt. I Österäng där vi vände stannade vi till vid en hästhage.

 Smilla och Blondie har fått syn på hästarna som var långt, långt bort. Jag smackade på dom och då trodde Sunny att det var ekorrar i träden så hon stod helt fånigt och glodde rakt upp och såg inga hästar alls förrän dom var alldeles nära.

Nu ser även Sunny dom och Smilla tror jag knappt har sett en häst förr.

Muscot och Smilla är lite avvaktande. Den lilla ponnyn hade munkorg på sig??? Är det för att den bits, tro? Eller är det för att den inte skall kunna äta? Har aldrig sett det förut på någon häst.

Här har hästarna en egen uppvisning med alla benen i vädret och rullar sig för fullt. Muscot blev nyfiken. Sen sprang hästarna bortåt i hagen och då hade nog alla hundarna önskat att dom var lösa och då kan jag säga att det hade blivit springa av. Dom var inte så kaxiga när hästarna var nära men sen....oj, oj, tur dom var kopplade. Efter hästmötet vände vi hemåt igen för att ta itu med dagens middag.

Som motvikt till allt elände kommer här en gammal bild på Fejdi och Muscot när de var små. Dom kommer ju från vår första whippetkull och det blev att vi sparade två valpar, vilket inte var meningen. Husse tyckte inte att någon annan än han själv skulle ha Muscot och så blev det. Fejdi var så söt och inte visste man att hon var utrustad med en extra ländkota. Det kanske han också har, vem vet? För övrigt så har aldrig Muscot varit sjuk någon gång. Han har bara två "fel". Han har väldigt dåliga tänder och han har en väldigt liten hjärna!!!!!!

Men det gör inget! Vi tycker om honom ändå.

Gulliga, eller hur? Speciellt Mussekotten, faktiskt, åtminstone på denna bilden.

I morse var det ingen feber, 38,3 får väl anses normalt. Åt gjorde hon och ut ville hon så just nu är allt som det skall, på ytan i alla fall.

Vet. Anders Vilhelmsson ringde i dag som bestämt var och jag skall köra på med 1/4 tablett Prednisolon varje morgon. Hon blev ju febrig efter att ha varit utan kortison knappt 3 dagar och hon blev bra igen ½ dag efter att hon fått kortison. Så håller man bara koll så borde det gå bra. Vi skall nog pröva igen att göra uppehåll och sen komma fram till en absolut lägsta dos. Förhoppningsvis kan det bli att hon äter varannan dag för då tar det inte så hårt på kroppen utan den hinner återhämta sig lite på den medicinfria dagen. Nästa vecka skulle "experten" komma, inte denna veckan utan vi skulle höras av när han varit där och sett röntgenplåtarna. Det är ju två olika diagnoser det handlar om. Dels smärtan i ryggen och dels muskelinflammationen. Kortisonet tycks ju hjälpa att lindra båda.

Nu skall jag inte skriva mer om Fejdi förrän om en vecka!!!