I går var Nòri på återbesök för sin tass

Nu skall vi sätta in en sista stöt kan man säga. Varje vecka skall hon ha en spruta Cartofren. Hur många gånger vet jag inte. Varje dag skall den stora knölen (leden) smörjas med Orudis. Varje dag skall hon äta Glykoflex, som bl a innehåller grönläppad mussla och glukosaminer. Varje dag skall hon ha Omega 3. Vi kanske byter ut Glykoflexen senare mot Seraquin eller Cosequin, men Glykoflexen är absolut mest effektiv och också dyrast (så klart). Varje dag skall tårna ha gymnastik genom böjning neråt och dom skall hållas extremt kortklippta. Däremot får hon gå obegränsade koppelpromenader. Det brukar bli runt 1 mil om dagen.

Veterinären trodde inte hon egentligen skulle bli så mycket bättre utan man får acceptera att hon haltar lite om hon springer. Man får se till livskvalitéen helt enkelt. Det är absolut inget liv att aldrig få vara lös, även om det är i en inhägnad så är det bättre än inget alls.

Så jag tror vi har resignerat och inser att hon aldrig blir något lure coursinghund mer, vilket ju var tanken en gång. Hade annars tänkt lösa licensmärket nästa år ifall, ifall. Man får bara hålla upp ett år. Går det längre tid måste man ta om licensen och det är ju otänkbart att börja om på nytt. Helt jävla oerhört trist helt enkelt, ursäkta ordvalet men man blir frustrerad och ledsen över detta. Alltså en stukad tå...hur kan det bli så här illa?

Inte nog med detta...Nòri har fått svamp i ett öra också så hon skall ha droppar två gånger om dagen och så skall örat rengöras noga var tredje dag!

Hahaha...ja, ja, hon blir ju van att hanteras i alla fall och hon älskar ju veterinären och den övriga personalen så hon nästan piskar sin svans blodig. (Neeej, inte det också, det får vi passa)

Den här tassföljetången tar visst aldrig slut...alltså...fortsättning följer...

 

Marie-Louise

3 november 2012 14:22

Tänker på både er och Nòri och den förbaskade tån och så ovanpå det svamp i örat!!! Det är klarta att det är frustrerande att kanske aldrig på sträcka ut på ett fält igen men som du skriver så är det bättre att få vara lös i en inhängnad än inte alls. Kramar som vanligt till Nòri från Harry!!!

http://sorenmarielouise.cybersite.nu

Elisabeth

3 november 2012 17:25

Tack snälla du. Saknade dig i Vingåker..

 

Marie-Louise

3 november 2012 17:20

Såg ett stavfel i det jag skrev på skall vara få men det förstod du kanske. Vi kände inte för att ställa i Vingåker vi vilar till nästa år och då hoppas jag vi ses någonstans.

http://sorenmarielouise.cybersite.nu

Elisabeth

3 november 2012 17:27

Jo jag fattade ändå! Ja man får ladda för nästa år. Bara ca 7 veckor kvar till jul/nyår sen vänder det...härligt

 

Marie-Louise

3 november 2012 18:08

Ja vad ett år går fort men som sagt snart vänder det och blir ljusare och så önskar vi att det blir ett soligt nästa år.

http://sorenmarielouise.cybersite.nu

Elisabeth

3 november 2012 18:44

Sol ja, i brist på sol får man käka D-vitamin

 

margus

7 november 2012 19:35

Håhå jaja, förstår att det är dystert. Åsså örat, på det...! Men det går väl bra att sköta örat samtidigt som allt annat ska grejas med...;-) Hoppas bara 'lilla' Nori får vara glad mitt i allt. Och ni också!

http://margus.bloggplatsen.se

Elisabeth

7 november 2012 22:29

Jodå, det går bra, hon är bättre och hon blir framförallt van att bli hanterad och det är ju alltid positivt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försökte ladda upp 5 bilder, men det blev bara en. Får duga så länge.   10 grader varmt idag. Bilden är från Henriksberg, en lugn och stilla dag ...

Hemsidan www.belara.net Nu i början av mars så upphör både Belaras Hundhantverk och kennel Belara. Då Claes-Göran gått bort så existerar inte firman längre och på kennelsidan händer inget nytt. Inga nya hundar, inga valpar, ingenting....Att då beta...

Skottdagen idag     Sista dagen att jaga hjort med hund, ja inte bara hjort så klart men det är dom som behöver jagas här. Undrar just hur många dom skjutit denna säsongen. Alltför få med tanke på att det kryllar av dom... ...

Eftersom det är första inlägget för i år säger jag GOTT NYTT ÅR   Ja, detta året har ju varit tufft kan man säga. Ja ända sen jul faktiskt. Det var då jag blev ensam efter att ha firat 54 jular ihop. Tur man har barna som stöd och stöttning oc...

En elak cancer i tarm och lever  Han blev bara 75 år     ...