Lite kryptisk rubrik men så här är det....

Jag går ut en koppelpromenad med alla 5 whipparna. De vuxna kan jag inte släppa hur som helst för allt vilt som dyker upp från ingenstans, men Vanessa som bara är valp har ännu inte kommit på det där med att jaga och då vill man ju ha henne lös så mycket som möjligt.

Oftast går jag med bara henne och då är allt frid och fröjd. Men släpper jag henne och har med de andra så är hon helt omöjlig med att hoppa på och springa på de andra whipparna och hänga sig fast i halsbanden. Konstigt nog säger de inte ifrån i dessa lägen utan ser bara helt förstörda ut och är väldigt rädda att hela tiden bli påsprungna, medan odågan far runt som om inget hänt.

I det läget blir det jag som hela tiden får säga "nej" och "hutta" åt henne och till slut känns det som man bara skäller på henne och det känns mycket negativt och då tänker jag att jag skall inte släppa henne mer när de andra är kopplade men man gör ju det ändå och tänker att hon kanske har lugnat ner sig.

Väl nere vid sjön kommer lilla odågan på andra tankar och får hur kul som helst  i vattnet som framgår av bildkavalkaden nedan....

                          Ja nog kan hon roa sig själv också

    Denna platsen kallas för "Vind för våg" här i Årnäs

    Dagskär

  Passar bra till adventljusstaken framöver

Detta är en konstig svamp (eller vad det är) som man ser lite varstans