I dag tog vi bilen till Kinnekulle igen. Det var nämligen "fint folk" i våra skogar hemma för att jaga älg och då känns det bättre att gå med hundarna någon annan stans så det blev Kinnekulle igen.

Det var folktomt där och vi gick i riktigt trolsk skog. Stora delar är ju naturreservat och ganska orört. Mycket kuperat och stenigt. Vi gick i alla fall på en smal skogsstig med tät skog på båda sidor när vi hörde ett konstigt ljud.

Vi stannade och lyssnade och hundarna var på helspänn. Ljudet kom närmare och jag tänkte på vildsvin. Bästa att vara beredd. På vad vet jag inte men inte vill jag möta ett på nära håll i alla fall. Men sen började ljudet bli mer bekant på något sätt och rätt var det var så hördes det välkända ljudet av horn som slog emot varann.

Det var alltså två dovhjortshannar som slogs och det var ett brölande ljud från dom som först hördes. De var verkligen inte långt från oss men det gick inte att ta kort för skogen var så tät. Det var verkligen spännande. Efter en stund så gav Blondie till ett skall och då tystnade hjortarna och så sprang dom åt var sitt håll.

Läste när jag kom hem om dovhjort och det är mycket riktigt brunsttid nu och lätet kunde liknas vid ett mellanting av traktor och vildsvin!