Fick ett mail från en mycket kunnig man på "kräl- och krypdjur"

Han heter Stefan Rose och är väl bekant för de flesta!!

Ödlan på bilden nedan heter Skäggagam och ormen är en Kungssnok, så nu vet vi det.

Tack Stefan!

Så här läcker blev bilden på Smilla som jag fick av Nemos matte.

Inte illa målat när man är nybörjare, eller hur?

Jämför bilden lite längre ner. Samma djupa brunnar till ögon.

Som sagt, som Inger kommenterade så kan "ontet" komma senare.

Det har det nog gjort men inte på mig. Jag känner inget. Däremot Nova har ont någonstans och går stelt och funderar innan hon går uppför trappan. Jag kan ju tänka mig att kopplet kan ha hakat i någonstans och det blivit ett ryck eller så förtog hon sig och sträckte sig. Hon brukar ju inte rusa så precis men ihop med flocken så blir det något annat. Jag får väl ge henne en dag till annars blir det väl veterinären som gäller.

Jag har tänkt en del på det som hände. För det första så gick ju hundarna runtom mig i koppel så jag blev ju intrasslad därför var det omöjligt att hålla emot och inte ramla. Sen är det ju tillsammans 78 kg hund med 24 ben som på samma bråkdel av en sekund accelererar framåt i 100 knyck. Vem klarar sånt?

Jag går aldrig "så slappt" på landsvägen med dom och hittills har jag alltid klarat såna ryck. Katter dyker det ju upp titt som tätt....

På lokalradion efterlyser dom ofta borttappade eller bortsprungna hundar. Då tycker jag det är så hemskt när dom säger att hunden hade halsband och koppel på. Då tänker man att dom lätt kan fastna. För att inte tala om en jakt i den farten.....hua....nu tänker vi inte mer på de´...